Flaskposten

Det här inlägget handlar egentligen om en del för mig helt okända personer. En av dem är död, den andra är på andra sidan Östersjön, och det finns endast enkla slumper som för oss samman. Men det är är ändå en ganska bra story. Och den visar att flaskpost verkligen funka, även om den skickas till någon som redan seglat bort för gott.

Elisabeth från norra Skåne ser detaljer, ler ofta, och brinner för att leva ut dagen till fullo. Hon är intresserad av natur, trädgård och foto, som är hennes stora passion. En vacker dag (nu i måndags närmare bestämt) går hon längs med havet på stranden mellan Vik och Baskermölla, och njuter av det fantastiska vädret. Helt oväntat hittar hon där en flaskpost. Eller så hittar den henne. Oavsett - där ligger den framför henne, i varma sanden, i en helt vanlig grön butelj.

Flaskan med brevet. Foto: Elisabeth Lood

Hon öppnar förstås flaskan och tar ut brevet. De snirkliga bokstäverna är svåra att tyda och det är inte självklart vad det är för språk ens. Hon lägger ut en bild på Facebook och frågar sina vänner om översättning.

Elisabeth med brevet

Elisabeths fotografkompis Janna råkar känna mig, Adrenalena, och tar kontakt direkt. Förutom att jag sysslar med segling, coaching och extrema äventyr så kan jag flytande ryska och har inga bekymmer med att översätta när det behövs. Hon skickar över ett foto av brevet, och hoppas jag kan hjälpa till. 

Brevinnehållet berör, det är bara att lägga ner allt för tillfället och skicka in översättningen. En ung seglare i känslomässigt blåsväder vänder sig till sin framlidne coach och ende vän. En svår livssituation gör att stöd behövs här och nu, men han har ingen att vända sig till. Att besöka kyrkogården ger så mycket vemod; den unge mannen tampas med svåra frågor om huruvida det där dödsfallet till sjöss hade kunnat undvikas, bara de hade lyssnat på lille pojkens ord om en båt som sågs driva bort.

I desperation skriver den unge seglaren ett brev, ber uppriktigt om stöd och ett svar, och kastar flaskposten i havet. Utan att ange datum, sitt namn, eller något annat. Med endast en bokstav som signatur.

Att brevet hamnar hos en äventyrsseglare och självutvecklingscoach är lite för bra för att möjligheten ska kastas bort, och jag utför detektivarbete baserat på det lilla som brevet avslöjar. Snart sitter jag med något som kan vara avsändarens namn, efternamn, och mailadress.

Men vad kan man skriva i en sådan situation?

Vad hade du själv velat ha för råd i en situation där allt sviktar och inget stöd finns att tillgå? Vilka råd hade du behövt då? Vilken hjälp hade varit välkommen? Minns du vad som fick dig att ta dig vidare? 

Efter ett tag är mailet klart. Dels frågar jag förstås hur han har det nu. Brevet kan vara gammalt, och mycket kan ha hänt - dessutom är jag nyfiken förstås.

Dels motiverar jag till nästa steg i seglarutvecklingen. Det finns bara ett sätt att utvecklas på, och det är att utmana sina komfortzonsgränser. Att undervisa och coacha medför att du automatiskt blir bättre på det du undervisar om. Även om det gäller nybörjare, eller om det endast finns en enda lärling. Det är ett ansvar som utvecklar och bygger up en person. Att ta det steget kan betyda allt i personutvecklingen. Det är också ett sätt att ge vidare de gåvor som du en gång har fått av andra. Det är också det jag själv gör.

Slutligen ordnar jag så att han kan komma och segla i Sverige, få den erfarenheten han behöver, och den inspirationen som krävs för att ta sig vidare. Klart jag kan få med honom på min egen båt för lite coaching, kan vara kul perspektiv för en seglare i början av sin karriär att hänga med någon som seglat nästan hela jorden runt, bl.a en del i Arktis, för att inte tala om Sydney-Hobart. Nog kan jag ge ett par tips - men tanken är också att få med honom till andra potentiella inspirationskällor. Jag har vänner som bor fulltid på båt, och kan inspirera till fantastiska lösningar och livsdesign. Jag har vänner som kappseglar mycket mer än jag, och kan ge många fler handfasta råd och övningar. Och jag har kontakter som har rekommenderat äldre klassiska båtar att dra ut till havs på, också det som perspektiv.

Får se vad han svarar – om han svarar.

Vid positiv utgång kommer pengar samlas in för hans resa till Sverige, en segling på en historisk skuta, samt resa till 2-3 olika segelbåtar vid Stockholms och Göteborgs kust där han kan vara med som gast. Eventuell kappsegling sker om möjlighet och resurser finns.

To be updated…

Se framåt! Så mycket gott kan hända om du bara öppnar upp för det.

En vecka senare, när jag var helt övertygad om att jag fick fel mailadress, kom det ett svar.

Vasily berättar i mailet att han förstås verkligen inte väntat sig detta när han skickade ut sin vädjan ut i havet. Efter att ha fått mitt mail passade han på att göra lite research han också - och förstått vilken osannolik sammanträffande det här har blivit: att brevet inte bara hittades och kunde översättas, men hamnade hos en äventyrare och seglare. 

I sitt svar verkar han öppen till att se vart historiens fortsättning kan leda. Så nu har jag i vändande mail frågat honom specifikt om vilka möjligheter han har till att komma bort till Sverige någon gång i sommar. Jag har för avsikt att crowdfunda hans biljetter och ordna allt det praktiska så att han får chansen till att segla nya vatten och träffa inspirerande sjöfolk. Inväntar nu svar om detta!